Spridda skurar

Standard

Idag har jag varit i fixartagen. När jag är på det humöret så finns det inget så rogivande och tillfredsställande som att gå runt hemma och plocka, fixa och röja undan. Det är något med att ha det fint runt sig som gör livet betydligt lättare att leva… Det är kanske därför jag också älskar(ibland iaf) att plöja en väg i de utströdda sakerna i lägenheten, diska all disk och faktiskt sortera allt det där som annars bara bygger högar.

Det var skönt också för jag kände mig lite som mig själv igen. Under en lång tid har jag knappt sett en skymt av mitt gamla jag bland alla humörsvängningar, krämpor, ångestmonster och depressionmoln. Men nu kan jag ändå ana mitt gamla jag emellanåt, som t.ex. idag när jag faktiskt hade lust att fixa och greja och därför gjorde massa saker bara i farten. Det var den personen jag kände innan all min ork sinade.

Dock är det fortfarande korta glimtar som gäller. För när jag som bäst röjer och håller på möter jag ett hinder som av oförklarlig anledning känns fruktansvärt frustrerande och med ens blixtrar mina ögon av ilska, mitt bröst fylls av irritation och allt den ljuva energi och glädje som fanns i mig innan försvinner på en sekund. Med andra ord så matchar mitt humör ganska väl vädret idag, en fantastisk förmiddag med solsken och fågelsång följd av några hastiga åskknallar och några spridda skurar… Jag hoppas bara det klarnar upp snart igen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s