Tacka Gud

Standard

Ja tacka Gud, eller vem det nu är som en ska tacka, för anti-depressiva. Efter att ha ätit dem i snart en och en halv månad så är det enda jag ångrar att jag inte började ta dem tidigare. För med ens är humörsvängningarna borta, ångesten likaså och jag känner igen mig själv igen. Jag har trott flertalet gånger nu att det håller på att bli bättre, men nu när det väl är det så inser jag att så inte var fallet. Varje dag ska inte vara en kamp för att orka, för att inte bli ledsen, en kamp för att hålla emot. Alla dagar ska inte vara kalas heller men det som gör den stora skillnaden är att vissa dagar bara ska vara. De är inte bra eller dåliga, de bara är. Och med ens har jag fått dessa dagar tillbaka. De kanske inte märks medan de är borta, de kommer inte märkas i historieböckerna men när de kommit tillbaka efter en lång frånvaro så märks de tydligare än allt annat. Att bara inte känna något särskilt, att inte allt behöver dra ner en i det djupaste mörker.

Och allt detta har jag mina mediciner att tacka för. De har räddat mitt liv, mitt förhållande och de kommer förhoppningsvis även rädda mina andra relationer eftersom jag kommer orka med dem nu. Tack gode Gud/ar och alla jordens skapelser för att ni fått mina hjärna att fatta att det är värt att leva trots allt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s