Livet kickar livet ur mig

Standard

Vissa dagar kickar bara livets ens ass så himla hårt.

När jag kom till jobbet hade en av mina tanter, en av de som jag alltid haft lite förkärlek för även fast hon kunde vara oooootroligt jobbigt, gått bort. Bara sådär. Helt oväntat hade hon somnat in under natten. Idag var första gången jag såg en död kropp på nära håll. Idag var första gången jag pratade ordentligt med en sörjande anhörig. Idag var första gången jag fick en inblick i tantens liv eftersom hon inte pratade svenska.

Sen var en annan tant sjuk. Så sjuk att allt gjorde ont, så att hon tillslut fick åka till sjukhuset. Jag sprang mellan sjuksköterska, läkare, papper, telefon, kontor, tant, anhöriga och blöjor för att ge alla papper som behövdes, byta om på henne när det behövdes och ge sjukdomshistoria när det behövdes. Som grädde på moset var vi också en personal för lite pga en försovning. Det var nog den stressigaste morgonen jag varit med om på länge.

Men jag hade nog klarat det. Hade gått hem, sörjt min tant, och levt vidare. Hade tänkt på hur konstigt det är att se en död person, jag kunde inte låta bli att hela tiden tro att hon skulle öppna ögonen och leva igen. Men sen hade jag gått vidare. Dock så väntade såklart, när jag kom hem under min rast, ett ganska argt mail som nu kommer tvinga mig till asylarbete som jag egentligen inte vill. Varför finns det alltid en droppe som får bägaren att rinna över?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s