Inte bara en ångesthörna

Standard

Igår var både jag och kära lediga för en gångs skull. Vi hade funderingar på en utflykt sen innan men hade ändå ingen plan med substans i när vi klev upp. Men sen, på ett infall, åkte vi ändå på långutflykt och det var en jättefin dag. En stund på tåg genom fina städer och längs med ett glittrande hav. Buss genom gröna skogar för att sedan kliva av mitt ute i ingenstans och börja vandra rakt ut i landskapet. Vi följde en å och min kära nostalgitrippade på barndomsminnen medan jag trippade på solmogna krusbär och vilda hallon. Vi hälsade på hästar, tordyvlar, hundar, får och kor. Vi gick genom så mycket fantastisk natur att det känns klyschigt att prata om det. Tillslut nådde vi det mörkblåa havet som kantades av en alldeles vit sandstrand. Korvmackan smakade fantastiskt och botade min hungerirritation som börjat växa till sig. Vattnet var iskallt men vi tvingade oss i tillslut – årets första dopp som skedde först i augusti! Solen värmde gott och gav oss solbränna på tre sekunder. Sanden trängde sig in överallt och speciellt i min hårbotten av någon anledning. Vi tog vårt pick och pack, tog oss upp på kullarna och vandrade längs med havet. Vi gick vilse och rev oss i björnbärssnår men när vi kom rätt var det alldeles lagom att ta bussen hem. I bytet mellan tåg och buss fick min kära sig en glass och på tåget hem somnade jag bara nästan på hennes axel. Väl hemma var vi kanske lite för trötta, men det gjorde inget när vi hade en så fin dag bakom oss.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s